Chill på dillen

Ekar det här eller ekar det här eller ekar det här eller ekar det här eller.... ?
 
Tomt är det iallafall. Jag har lite glömt bort att jag har en blogg. Typ. Har lite andra saker för mig, liksom. T ex att bli inspirerad av en av mina favoritbloggar Linafoto och försöka posa lite sådär nonchalant och hejjagvetinteallsomattdetfinnsenkameradär-oberört när jag tar massa självporträtt när jag inte kan sova en natt. 
För att det inte ska kännas alltför osvenskt att ta fancy bilder på sig själv som en blir nöjd med (typ 2 av 300) och visa upp dom för allmänheten (eller ja, er tre som regelbundet klickar in sig här - tvek på om det kan räknas som "allmänheten"...) kan en ju alltid skylla på att en behöver öva upp sina smårostiga PS-skills. Lixxxom.
 
Sen ritar jag lite och lyssnar på Miike Snow ibland på kvällskvisten. 
Såntdär som en bara gör och aldrig vet om det ska bli bra eller kaos eller skräp, och så blir en ganska nöjd till slut ändå. 
 
Annars glider jag mest runt och spontanpiercar mig, upptäcker nya favoritmatställen, hänger med fina människor, firar födelsedagar med dyr mat och billiga drinkar, planerar resor, åker vattenrutschbanor, köper billiga träningsgrejer och får inflammation i vaderna, lapar sol, fikar ganska mycket, planerar loppmarknader, klär ut popcorn till mexikaner och svettas järnet på musikalövningar, funderar över sommaren, går på jobbmöten och blir anställd, dricker öl, bokför, bokslutar och deklarerar, kollar serier, jobbar litegrann då och då och chillar rätt mycket på livet. Sammanfattningsvis är jag rätt tillfreds med min tillvaro för tillfället, folks (mycket till där...). Hoppas ni är nöjda och glada ni med!

Torsdagstema: Självkänsla

Mitt i allt jobbsökande och lägenhetsletande slängde jag ihop en snabb grej till torsdagstemat denna veckan eftersom jag tycker ämnet är viktigt. Temat var självkänsla och Smäm gav en frivillig uppgift till detta tema, nämligen att göra en folder med denna rubrik. För mer info om briefen och för att se andras bidrag, gå in på hennes sida! 
 
En sån här broschyr hade jag behövt för ett par år sedan, även om jag antagligen ändå inte hade tagit åt mig budskapet då :) Den sista tiden på gymnasiet var en jobbig tid för mig och botten nåddes hösten efter studenten när jag gick in i en smärre depression och inte såg ljus någonstans. Min självkänsla låg på botten och jag visste inte hur jag skulle ta mig ur det, dock gick det på något sätt för nu är jag mognare, gladare och starkare än någonsin förut! Ämnet ligger mig dock fortfarande varmt om hjärtat, för det är så sjukt viktigt att tycka om sig själv, på något sätt är det det som är nyckeln till att må bra och att fungera som människa. Jag hatar verkligen att det är så många ungdomar som mår dåligt i dagens samhälle, vi borde bli mycket bättre på att visa kärlek mot våra medmänniskor. Over and out!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

October in Brighton

Efter September kom så Oktober (no shit!). 
 
Vi åkte på utflykt till mysiga Lewes, valde ämne till Activity Week och spenderade veckan gosandes med valpar. Var tvungna att testa American Diners frukost och den satt inte fel någonstans, vi såg Tim Burtonfilm i 3D och hade vinkväll på mitt golv. En fredag natt hamnade vi på en buss till Paris och hann med trafikstockningar, blinkande Eiffeltorn, regn på Champs Elysees och besök i Marie Antoinettes enkla boning. Sömn hann man dock inte med. Det anordnades Murder Mystery Night på skolan, jag hette Susie Shark, var card dealer och listade ut vem mördaren var. En helg åkte vi till Cambridge och satt i en park och åt mackor. Halva mitt hår försvann och Sverige spelade på rysk stream på storbild. Det blev Halloween, vi blev halvt dödskallar och vi såg en dalmas som kallar sig Tallest Man on Earth hålla låda i en gigantisk kyrka. Hur bra som helst.
 
Annars så lärde jag mig tjusningen med delade fotoströmmar, jag och Antonia spontanbeställde biljetter hem över en helg, vi pubbade ibland och vädret var för det mesta fint. Jag läste fotokurs och presentation skills och vi fick Gill som lärare. I slutet av månaden hade halva tiden gått och det kändes skumt fast ändå bra. Vi började skriva en bucket list över allt vi måste göra innan terminen var slut. Den bestod mest av matställen... En annan fotbollsmatch såg vi också, en brittisk korpmatch, och min värdpappa fyllde fyrtio. Sen blev det till slut November, fast det tar vi en annan dag!

Bye bye Brighton

Nu när dagen för hemresan har kommit och gått och jag har landat i Sverige igen tänkte jag att jag skulle göra en liten sammanfattning av mina månader här. Mest för att jag själv inte ska glömma bort vad jag har gjort... Haha. Börjar med September (och sista dagarna i Augusti).
Hade massa ångest för att åka, blandat med förväntan. Och så helt plötsligt satt jag på planet. Vi började skolan och hängde på stranden på dagarna. Och nätterna. Första helgen var det Pridefestival. Det blev sommar och jag brände mig. Om och om igen. Vi promenerade till Devil's Dyke en svettig dag och sedan tillbaks igen. En annan dag hamnade vi på piren och åt fudge. Världens finaste pir och världens godaste fudge, för att vara exakt. Sen blev det dags för Gilmour, the best of the best, att anordna fest. (rim!) Oscar Night närmare bestämt och folk gick på röda mattan och minglade. Hamnade på museum i London, åt Cream Tea i Rottingdean och kollade på forntida stenhögar.  
 
Vi började lära oss om brittisk kultur, blev trötta i huvudet av all engelska och (positivt) chockade över att det serverades vin av skolan i skolans byggnad, allting var nytt och spännande och lite läskigt. Man skaffade busskort och studentkort och började känna sig som lite mer än turist. Hann inte längta hem och hade hur mycket tid som helst, hela tiden. Sommaren höll i sig tills det blev kallt och då blev det kallt inne också. Inte lite kallt, heller. Man började lära känna folk, gick på bio och såg dåliga filmer och Matilda åt mat hos mig i en vecka. Det var en fin första månad, det.

Djupt

Tänkte att jag skulle fortsätta på föregående inläggs tema, Confessions och allt det där. Eller ja, iallafall uppdatera er på hur mitt liv och min framtid ser ut. Lite djuphet tycker jag denna bloggen behöver ibland, alltså. Eller?
 
Min vardag som jag har här i Brighton, och som jag haft nu i tre månader, är så mycket bättre och roligare än vad min vardag hemma i Sverige har varit på väldigt länge. Allting är så mycket lättare här, känns det som. Att lämna denna vardag om några veckor kommer bli tufft. Tufft att lämna skolan, tufft att lämna staden och landet och framför allt tufft att lämna vännerna jag hittat här som jag spenderar det mesta av min tid med, Matilda och Antonia. 
 
Det är som att precis när allting börjar falla på plats, man blir van vid en ny plats och en ny kultur, hur allt fungerar, så ska man helt plötsligt bara lämna det igen och åka tillbaka till något som är mycket vanligare och tråkigare, inte alls lika spännande. Man bara kastar bort alla intryck och allt som man har fått dom här månaderna. Nog för att jag inte alls pratar så mycket engelska som jag egentligen borde, det blir lätt så när man bara umgås med svenskar, men allt det här vardagliga som att handla billig mat på Tesco, ta buss 1 eller 1A in till stan, gå till och från skolan med Matilda som bor mitt över gatan från mig, äta påsgröt med russin och nötter i till lunch i Pavilion, ha filmkvällar där på kvällarna, höra engelska runtomkring sig hela tiden vart man än är och så vidare och så vidare, det kommer jag sakna så oerhört.
 
Den här terminen har fått mig att inse att det finns så mycket mer än den tråkiga vardag jag har haft innan, särskilt efter att jag var hemma för två helger sedan och överraskade min familj. Helgen var supermysig och jag njöt av varenda minut, det var god mat, födelsedagsfiranden och många kramar, men jag kände också att det var väldigt lagom med fyra dagar. Hade jag varit hemma längre skulle det bli vardag igen och då skulle jag bara vilja åka tillbaka hit. För allting var precis som vanligt. Precis som det brukar. Jag kände så väl igen allt. Jag insåg att jag inte har mycket mer att hämta där hemma, just nu. Särskilt inte sedan jag fick reda på att jag inte kommer ha mitt älskade jobb kvar till våren. Då kände jag att jag nästan inte har något som håller mig kvar i Sverige, över huvud taget. 
 
Förutom min familj och mina vänner då, så klart. Men alla har ju sina egna vardagar och jag vill inte bara sitta hemma och ha ångest över att jag inte söker jobb, som jag brukade ha. Då kan jag lika gärna åka tillbaka hit till England och söka jobb här. Det är samma sak, fast ändå inte. Så jag har i princip tagit beslutet att stanna! Eller ja, åka tillbaka hit efter jul någon gång tillsammans med min vän Antonia. Vi ska skaffa någonstans att bo, jag ska distansplugga lite grann och jobba samtidigt och vi ska ha åtminstone några grymma månader i kära Brajan! Men, som sagt, innan dess kommer jag ju hem ett tag och då ska jag krama alla jag inte har träffat på länge. Fira jul och sådär. Det längtar jag starkt efter!
 
Lite (mycket) tankar såhär en lördagkväll när huvudvärken dunkar i bakhuvudet och Digestivekexen med mörk choklad är halvt uppätna. Hoppas att ni har en grym kväll!

Confession Time

En sak ni inte visste om mig

Jag har en tendens att ta fula grimasbilder i Photobooth och sen sätta ihop dom till GIFs. En av mina bästa egenskaper, enligt mig själv. Därför kände jag att jag var tvungen att dela med mig av denna gåva. Jag är fantastiskt stolt över detta, måste jag säga. Enjoy, mina kära läsare!
 
 

Speaks for itself


Voluntary Work

Nu har halva tiden gått här i Brighton, redan. Det är galet. Det känns som att vi nyss kom hit, samtidigt som det känns som att vi har varit här i evigheter. I söndags, när vi kom hem från Paris, kändes det som att man kom hem. Brighton har verkligen blivit som ett andra hem. Jag älskar staden, jag älskar den brittiska kulturen och mentaliteten, jag älskar stämningen. Det kommer att bli svårt att åka härifrån. Jag har verkligen fäst mig vid det här livet jag lever nu och saknar inte så mycket med Göteborg egentligen, förutom mitt jobb, min familj och lite vänner. 
 
Nästa vecka är det Activity Week, när man får hitta på i stort sett vad som helst, åka vart man vill och göra vad man vill, och så ska man sedan redovisa för hela skolan. Jag ska stanna här i Brighton och volontärjobba på RSPCA, ett center som tar hand om övergivna eller hemlösa hundar, katter och andra djur. Det kommer  förhoppningsvis bli intressant, antagligen ganska jobbigt men samtidigt garanterat lärorikt. Jag är dock extremt nervös. 

Breakfast at Tiffany's

Taggar fancy movie night hosted by my English class! Hope you have a lovely evening :)

Tankar och praliner

Jag har inte riktigt greppat att jag bara har en dryg vecka kvar i Sverige. Det är nog lite svårt att greppa, asså. Särskilt om man aldrig har varit hemifrån mer än två veckor i rad... Jag har iallafall fått reda på vilken familj jag ska bo hos nu, då känns det liiite mer verkligt. Fast ändå inte. Dom har två barn och två hundar! Full rulle kommer det bli, det känner jag på mig. 
 
Ända fram tills avresan ska jag jobba. Yaaay! Fast jag hinner träffa lite fint folk ändå. Förra helgen hade jag världens roligaste utgång, med mina allra finaste vänner! Det var det bästa på länge, faktiskt. Så det är okej att jobba lite så jag har pengar i höst.
 
Här kommer lite bilder, förresten. Från Prag och Berlin. Sätter man ihop dom två städerna så blir det Pralin. Det låter himla fint. Och gott. Och det passar ju hur bra som helst, för allt var så himla fint och all mat var så himla god där. Svammel svammel svammel... Här kommer bilderna, istället!

RSS 2.0